Tanken var att börja om lite, nytt jobb, ny lägenhet och nygammal stad. Vet inte hur mycket nytt det blivit, eller jo lite i alla fall. Har provat en del nya saker, men har också gått tillbaka till en del gammalt. Som tur är måste jag ändå säga att det är positiva saker som jag lyckats ta fasta på för en gångs skull, och någonstans känns det som att jag ändå går framåt genom att gå bakåt. Bland annat har jag hittat tillbaka till sånt som jag ju faktiskt älskar att göra men som någonstans fallit bort bland alla krav och måsten. Som att läsa en bok till exempel eller lyssna på musik, verkligen lyssna och inte bara ha det som bakgrundsbrus eller kanske det allra viktigaste att jag skriver igen. Inte så mycket och inte så ofta men det är en början i alla fall. Jobbar på att vara i nuet och kanske är det det som gör det? Om man inte hela tiden oroar sig för morgondagen eller ältar gårdagen så blir livet helt plötsligt väldigt mycket enklare…..

En av de första musikalerna jag såg i mitt liv var, Fantomen på Operan på Oscarsteatern i Stockholm. Kommer inte exakt ihåg när det var men det var minst 16 år sen, och jag kommer inte riktigt ihåg allt. Men jag minns musiken, tydligt, och jag minns också hur tagen jag var. Efter det var jag fast. Älskar musikaler och även om jag inte sett alls så många som jag skulle önska, så har det genom åren blivit en hel del. Den ena bättre än den andra. I söndags var det dock dags för Fantomen på Operan igen, den här gången på engelska och inte live, men dock väl en liveinspelning från musikalens 25-års firande i Royal Albert Hall i London. Är självklart inte samma sak att sitta i en biosalong som att befinna sig på plats i teatern, men jäklar vad häftigt det var ändå! Sån underbar musik och helt fantastiska artister! Jag blev lika tagen, om inte mer, som första gången jag såg den. Är något med sådana musikaliska framträdanden som får mig att känna ren och skär lycka. Nästa helg blir det baletten Törnrosa på samma sätt, den föreställningen kommer dock att vara live. Alltså när jag sitter där i biosalongen och tittar då står de faktiskt på scenen i Ryssland och dansar. Rätt häftigt tycker jag! Det har blivit lite av min och mammas grej att gå på de här föreställningarna som visas på Folkets bio. De visar tydligen Opera från Metropolitan också men opera är jag inte riktigt lika förtjust i.

Har precis sett Uppdrag Granskning och skulle kunna skriva en hel del arga saker om människor som inte tar något eget ansvar eller som verkar ha svårt att förstå var gränserna går. Men då ämnet som behandlades ändå är lite känsligt så kanske det är bättre att jag lägger mig och läser en bok istället? Och bara för att förtydliga om någon skulle vilja missuppfatta, nej jag tänker inte ligga med boken! Jag ska ligga i min säng och endast läsa ur boken!

Igår gjorde jag två saker jag inte brukar göra! Jag åt sushi och var på hockey och båda sakerna var faktiskt över förväntan!! Sushin var god och hockeyn var riktigt rolig! Tyvärr uppvägde inte min lyckobringande närvaro fröken M's (från jobbet) otursbringande närvaro så VIK förlorade mot Örebro med 3-4 men det var en spännande match. Under sista perioden fick vi dessutom underhållning på läktaren av killen bredvid M. Han började att med ölindränkt andedräkt be om ursäkt för sitt hetsiga humör och sitt fula språk, men under tidens gång blev han så uppspelt att han också var tvungen att ta lite på M för att lugna ner sig. Tur att hon kan hantera sånt!

Var längesen jag bloggade! Har inte känt mig sugen att skriva, har inte velat skriva, har inte kunnat, varken här eller i brev eller till och med för mig själv. Vet inte hur det kommer sig men det kanske bara har varit en sådan period??

..och efter en slitig första semester vecka som bara gick ut på att packa flyttlådor och städa, har jag spenderat helgen och början av den här veckan uppe i sommarparadiset Orbaden tillsammans med bästa M och L, M's bror och fröken P. Trots tråkigt väder har vi haft ett antal underbara dagar och idag precis efter att M's bror och fröken P tråkigt nog lämnat oss så tittade solen fram och vi spenderade dagen på stranden. Nu har vi precis grillat marshmallows och lyckats göra egna passionsfrukt mojitos. Har varit M's bror som fixat dessa förut, han har faktiskt fixat det mesta så nu känner vi oss lite handikappade här, men det ska nog lösa sig

...gör så mycket för humöret. Tänk att man kan bli så glad av att shoppa? Skulle egentligen bara köpa ett par nya tights medan jag kom på att jag faktiskt behöver ett par nya vår skor. Råkade bli tre par, men de var inte särskilt dyra och även om kvalitén kanske inte är den bästa så är jag faktiskt riktigt nöjd. So what om de bara håller en säsong!

Var nyss ute och postade ett brev till kära M. Vet att jag skrivit om det här förut men brevskrivande är verkligen ett underskattat kommunikationssätt. Bara det att man blir så glad av att hitta ett brev i brevlådan som inte är en räkning eller faktura gör att det är värt det. Men sen är det också terapi för mig. I breven till M kan jag skriva om allt, där kan jag verkligen lätta mitt hjärta. Gör det här ibland också men här är jag ändå lite försiktigare. I breven till M kan jag bara ösa ur mig allt jag tänker och funderar på och helt plötsligt mår jag lite bättre, bara av att ha fått ur mig det. Har varit väldigt dålig på att skriva överhuvudtaget på sistone, eller egentligen under en ganska lång tid men nu får det var slut på det. Nu är det dags att börja resan i mitt inre igen. Min resa börjar här och nu och min terapi är skrivandet var det ju!!

Tillbaka efter några helt underbara dagar på Irland. Blev en kraschlandning hemma i Sverige med fortsatt förkylning och ingen ork alls men det var det värt. Vi räknade ut att vi under våra fyra dagar hann besöka tolv olika pubar och några av dem flera gånger, inte så illa va?? Kan ni gissa puben??

En av favoritlåtarna just nu, när jag äntligen börjat lyssna på musik igen är Paulines I never said I was an angel!

Känns som att den här veckan började för en månad sen. Har vart total kaos på jobbet sedan i måndags, vilket i och för sig inte är speciellt ovanligt, men just den här veckan förde med sig väldigt speciella omständigheter och äkta sorg. Omständigheter som jag själv inte kunnat påverka överhuvudtaget, oberoende av hur bra jag försöker göra mitt jobb. Så den här veckan har varit tung!

..är det bästa som finns!! Tänk att jag kan vara så lyckligt lottad att vara omgiven av så många underbara människor i mitt liv.

Har inte bloggat på hur länge som helst, inte sen lilla Lova föddes och nu är hon redan tre månader. Tiden går verkligen fort, speciellt den här hösten så har tiden bara flugit fram och nu är det snart jul. Hur gick det till?? Tyckte nyss det var sommar? Har hunnit med massor och ingenting känns det som. Men har inte haft varken tid, ork eller lust att blogga. Funderar på att lägga ner det helt, men vi får väl se?

Förra helgen, var det traditionsenligt julbord hemma hos I och det var lika trevligt som vanligt! Det enda som behövs för en lyckad fest är att vara omgiven av människor man tycker om. JUlklappsleken är ju ett måste,men bilden under är inte från i år utan från förra året!

...blir aldrig så tydligt som när man erfar ett dödsfall och en födelse inom loppet av 48 timmar.

Du själv!!! Kan ju inte finnas något annat svar och vem skulle vilja ha det på något annat sätt??